väntat och väntat och väntat, tårarna har sprutat i 3 jävla timmar, och dom är inte slut än. varför ska det vara såhär?
vad har jag gjort för att det ska bli såhär?
ville ju bara att det skulle funka, men har insett nu att det kommer aldrig gå om jag ska gå och må såhär.
visst, ibland är det hur bra som hellst, sen vänder det bara.
han bara lovar och lovar hela tiden men kan aldrig hålla de.
en vacker dag inser våran lilla pojk vad pappa säger och han kommer aldrig tro honom då.
jag vet nu hur han fungerar, såhär har jag haft det i 4 jävla månader nu, och jag vet att jag inte kan lita på han för att han säger så mycket hela tiden som han inte håller.
sånhär har han aldrig varit, jag känner han inte längre, jag vet inte hur han fungerar!.
det ända jag vet att jag älskar han så jävla mycket, fast han är sånhär.
han säger att han vill fortsätta och att han älskar mej, men varför ska jag bara gå och vänta på han.
han gör aldrig nåt för mej, det är bara jag som försöker.
och han säger att han tycker att det e svårt, ja men varför ska jag då gå och må dåligt bara för att han inte kan prata.
jag sa till han att jag skiter i detta nu. och han ba: varför, nej!.
så vad ska jag göra för att få det som vi en gång hade?
jag vet vad alla tycker, men jag vill inte lyssna, jag stänger bara av!.
nee orkar inte mer nu, blir och själv dö i sängen!.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar